Bilköp =)

Så idag var det äntligen dags, jag skulle åka och titta på en bil som ville bli såld, och det gjorde jag. Innan jag åkte därifrån så hade jag bestämt mig för att det var den bilen jag ville ha.

En klarröd Volkswagen Golf 1.6 årsmodell -99 är nu snart i min ägo. Bara den ekonomiska biten som ska fixas, så kan jag hämta bilen sedan på onsdag eftermiddag. :)

Blev en rejäl och hyfsat säker bil som jag hoppas att jag ska kunna ha mycket glädje av ett antal år framöver.

Riktigt skönt att slippa vara beroende av att mamma inte behöver sin bil, och bara därför bli helt totalt isolerad i Upphärad, mitt ute i ingenstans. Äntligen har jag en bil som är MIN! :D

För dom som undrar vad det är för bil så finns här en länk till en liknande bil, fast denna har motorvärmare, dragkrok och lite annan klädsel tror jag: http://www.bytbil.com/carinfo.cgi?cid=2046892# Själv sitter jag och tittar längtansfullt på den bilden... 8-)

Hare bra!
/Moer_bultad_baever

Så besviken...

Följande är egentligen blogginlägg för den 5e juli:

Jag och pappa kom just hem från en golftävling. Vi ledde stort i början, efter 4 hål ledde vi med 4 poäng, av 4möjliga. Efter 12 hål ledde vi med 3 poäng, och sen rasade det.

Efter 17e och näst sista hålet var det utjämnat. 18e skulle bli avgörande därmed. Jag slår mitt första slag supersnett, så pass att vi aldrig hittar den bollen, och jag hade ingen chans att reparera det, därmed var det upp till pappa, och han gör det bra. Han och våra två motståndare ligger vid green på 3 slag, och avgörandet blir på puttar. Vår ena motståndare puttar en putt som efter att ha snurrat över ett varv runt hål, går ner i hålet. Pappa slår sin putt, som går precis över kanten, och stannar bakom hål, därmed förlorade vi matchen och blev utslagna ur turneringen som det tidigare gått så bra i...

Men, men, det är bara ett spel, säger dom, även om jag inte kan tänka så just nu. Hade hellre förlorat stort än förlora såhär snopet... Fanns ju flera tillfällen där jag kunde avgöra matchen, men jag missade alla... :(

En glad nyhet dock, igår fick jag jobb, fick som jag mer eller mindre väntat mig, jobb som elektrikerlärling. Jobbet är hittills kanon; tjänar 3 000 kr/månad mer än genomsnittlig lärlingslön, trevlig chef och arbetskamrater och bra arbetstider och pauser. Än så länge vet jag inte om jag ska jobba hela sommaren, eller om jag ska försöka vara nåt ledig, men det får vi se så småningom... & månaders provanställning är det för övrigt, och den förväntas att övergå i tillsvidare sedan...

Idag var så den allra sista dagen på jobbet.

Jag vaknade klockan 0527 i morses, gick upp, åt frukost och gjorde mig i ordning. En stund efter 6.00 var det så dags att åka mot jobbet, via Trollhättan, där jag skulle hämta upp en arbetskamrat.

Klockan 07.15 var jag på jobbet på F7 Såtenäs och 0730 började min arbetsdag, som var långt ifrån en normal arbetsdag, eftersom det var den sista arbetsdagen för mig på Såtenäs. Vi fick lämna in all vår utrustning och vapen, städa kasernen och röja ut så det såg någolunda ut. Därefter var det lite fika med ställföreträdande chef för F7 och lite sånt folk, fotografering och tack och hej. Arbetsdagen slutade sedan 11.53.

Då åkte jag direkt till golfbanan i Grästorp för att spela golf. Av en ren slump så träffade jag ställföreträdand kompanichefen som bl.a. vart med och fikat med oss på F7, på golfbanan, och tillsammans med två av hans vänner gick vi 18 hål. Mycket trevligt faktiskt, men också mycket varmt.

Därefter åkte jag hem. Mamma och pappa är borta över helgen, så jag blir ensam kvar hemma. Jag satte mig vid datorn och surfade runt som vanligt, lite senare på kvällen så åkte jag in till stan och köpte pizza, som jag självklart även åt sen, medans jag kollade på fotbolls-VM på tv. Klockan 22.00 så letade jag så fram mina inlines, dammade av dom för att ta dom ut på en tur, en liten tur bara, var tanken... Men, det blir ju aldrig som man tänkt sig, eller i alla fall inte som jag tänkt mig. Jag tog bilen till sjuntorp, där det åtminstone finns lite mer bättre vägar som duger för inlinesåkning. Sedan kte jag upp för långa backen i sjuntorp och jag bara fortsatte sen efter det också. Helt plötsligt var jag ute vid 45an vid hörlycke, och där vände jag sedan tillbaka til sjuntorp, och när jag väl kom till sjuntorp igen så tog jag in på lite avtagsvägar här och där. Att åka backarna nerför, i sjuntorp var helt underbart. Jag susade fram i full fart, precis den hastigheten som gick, utan att hjulen började tokwobbla... Härligt värre.

När jag kände att jag var nöjd med inlinesåkandet åkte jag tillbaka till bilen och insåg att klockan precis slagit midnatt. Den korta inlinesturen blev 2 timmar lång och sådär 2 mil lång...

Men en inlinestur mitt i natten, backe upp och backe ner är en helmysig känsla, saknades bara att det skulle vara lite mer sjärnklart så...

Sen åkte jag då hem, och satte mig vid datorn igen. Och nu efter midnatt är man då arbetslös, eller ja, jag har ju fortfarande tim-jobbet kvar, och troligen ett heltidsjobb på gång så det känns ändå hyfsat positivt. Frågan är bara om man ska se till att ta lite ledigt innan man börjar nästa jobb, eller om man ska hoppa på nästa jobb direkt...

Hare bra
och
3vlig älg!

/Marcus