Kolla, jag lever, ännu...

Jag har inte dött, ej heller gått under jorden, jag har bara blivit kär.

De senaste 5 månaderna så har jag inte varit vidare aktiv i blogg-skrivandet direkt. Detta av den enkla anledningen att jag sedan 5 månader tillbaka har en alldeles underbar flickvän, vilket gör att ja inte direkt prioriterar att sitta hemma vid datorn speciellt mycket, untan föredrar attumgås med flickvännen istället.

Victoria, som hon heter, har dock den här helgen fått halsfluss, och ligger bara och sover hela dagarna, och vips, så fick jag en ledig, ensam natt helt plötsligt. Då det är omöjlig för mig att sova, pig som jag är, så har jag inget bättre för mig än att sitta och skriva ner lite nattliga tankar om livet och så.

Det bästa med nattliga tankar är att dom inte är så onödigt djupa som dom annars ibland kan vara, även för mig. Just nu sitter jag mest och funderar på varför tangentbordet inte vill skriva det jag vill skriva, t.ex..

Nu, klockan 02.00, för exakt ett år sedan, satt jag i vaktkuren på F7 Såtenäs och spelade X-box, och tittade ut mot en mörk, men snötäckt flygflottilj och tänkte att livet faktiskt inte är så tokigt, jag ansåg mig ha ett bra jobb, där jag jobbade var fjärde dag, och tjänade runt 20 000 kr i månaden, efter skatt, och där arbetsuppgifterna (spela X-box och trycka på den gröna knappen när det kom en bil) inte var alldeles för utmattande. Om det nån gång blev tråkigt så kunde jag se fram emot att efter varje arbetsdag så väntade 3 dagars härlig ledighet. Ibland saknar jag det livet, nu när jag tvingas jobba 5 dagar i veckan, för halva lönen som jag hade för ett år sedan, och all min lediga tid går åt till att träffa flickvännen. Hade inte varit helt fel med 3 dagar ledigt efter varje arbetsdag, samt att man slapp vara helt slutkörd vissa dagar efter en jobbig arbetsdag.

För ett år sedan fick jag frågan vad jag skulle göra om jag vann 25 000 kr i månaden, i 25 år. Då var svaret att jag skulle leva på som vanligt, och fortsätta jobba lika mycket, och egentligen inte konsumera nåt mer, då det inte behövdes. Nu, om jag fick samma fråga, skulle jag svara att jag skulle ta ledigt ett par månader, eller ett år kanske, och antagligen unna mig lite extra lyx och mer fritid.

Men samtidigt undrar jag; vad gjorde jag med all min lediga ti egentligen, när jag inte hade flickvän? På sommaren spelade jag ju golf mestadels, men vad gjorde jag på vintern egentligen. Nu i dag, när Victoria har legat hemma sjuk, och jag inte har varit där hela dagen så fick jag lite oväntat en ledig, ensam dag, hemma, och jag har verkligen inte åstakommit ett dugg vettigt.

Vissa nätter, när jag är alldeles ensam, och inte kan sova, får jag otrevliga tankar. Ibland tänker jag att det vore mycket bättre om jag aldrig blev kär den där fina (?) sommardagen i sommras. Då skulle jag har mer tid till att koppla av i min ensamhet, och bara göra sånt jag älskar, och slippa anpassa sig till vad andra tycker, tänker, vill och hur dom mår. Då skulle livet kanske vara lugnare, och jag skulle få betydligt mindre bensinkostnader, antagligen. I nästa stund inser jag hur det egentligen skulle vara med en liv utan min underbara flickvän, och dränker kudden i tårar... Då tänker jag på hur underbar de där sommardagarna faktiskt var, och alla underbara stunder jag delat med min flickvän, och att det faktiskt är avkopplande att vara med henne, och inget annat. Och jag inser att det jag älskar att göra, är att vara med den jag älskar, oavsett hur hon mår, och att jag aldrig behöver anpassa mig, och att jag antagligen bara skulle konsumera ännu mer bensin om jag inte hade henne, eftersom jag antagligen då skulle åka 4 mil fram och tillbaka varje dag till golfbanan, och springa efter en liten vit boll.

För ett år sen mådde jag bra med att vara singel och ha ett enformigt men välbetalt jobb att gå till. Nu när jag har flickvän och ett väldigt omväxlande jobb, så kan jag inte förstå hur jag kunde vara nöjd med mitt liv då.

Jag vet inte om jag behöver säga det, men jag saknar min lilla halsfluss-sjuka flickvän ganska rejält mycket nu.

Nu ska jag gå och spendera ännu en antagligen nästan sömnlös natt i min säng, första ensamma helg-natten på flera månader...

God natt!

Sommaren 06

Ja, så var det åter igen dags, lite ska allt dagboken fyllas. Har ju inte blivit så mycket av med det senaste tiden, vilket kan vara förklarigt, med tanke på allt och inget som har hänt under sommren.

Jag säger inte att sommaren är slut än, även om, bortsett från idag, så har det inte varit för mycket fint väder senaste tiden, men hur som helst så ska jag försöka kort och snabbt sammanfatta hur sommaren -06 HITTILLS har varit, har ju hänt en hel del kul.

Sommaren har varit fin, trots att min semester var aningen kort. Nu tänker ni väl; "ja, vems semester var inte kort?!", men min semester var kort, det blev 2 lediga dagar (förutom helg), uppdelat i 2 omgångar. Ena semesterdagen så tog jag det bara lugnt och gjorde absolut ingenting. Den andra var jag på en kort golfsemester med pappa. Vi åkte ner till skåne, spelade golf på fredagen som jag tagit ledig på, och sedan på lördagen så tittade vi på scandinavian masters på barsebäck.

Under den årliga lokala festivalen fallens dagar hände mycket. Jag, och ett gäng kompisar och kompisars kompisar sände ideell lokalradio här i trollhättan. Det var mysket trevligt, trots att det var väldigt utmattande, under helgen (med början fredag kl. 15.45 och slut på natten till måndag kl. 1.00) så spenderade jag dryga 40 timmar uppe på radion. Under den helgen så fick jag ett par nya vänner, och en blev mer än så, så att säga. Har med andra ord, sen dess nu mera en flickvän vid namn Victoria. Sen dess har jag inte varit hemma mycket mer än på natten mellan 22.00 och 06.00. Efter jobbet har jag väldigt ofta åkt raka vägen till henne, och kommit hem tidigast 22, typ. Men idag var ett undantag, efter jobbet åkte jag och tränade och sen var jag så trött att jag var tvungen att åka direkt hem, så kom jag hem klockan 21.00, och faktiskt träffade mina föräldrar, som jag inte träffat mycket senaste tiden, eftersom dom sover både när jag åker till jobbet, ocn när jag sen kommer hem på kvällen/natten.

Sommaren har ju för övrigt varit kanonfin med fint väder och allt, men trots det har jag inte badat utomhus en enda gång i år. Det är nästan så jag skäms för att säga det men jag har prioriterat andra saker framför bad. Dock, så har jag faktiskt varit på en badstrand, och det så sent som idag. Vet inte om man kan kalla det sola, men jag satt i alla fall och åt min frukost på badstranden, vid ett hus där jag jobbade idag. Det är det närmsta jag kommit att bada den här sommaren. Frågan är nästan om jag kommer ihåg hur man simmar?

Men nu är klockan mycket i alla fall, och jag ska bege mig mot sängen. Nu har jag åtminstone fått dagboken uppdaterad.

God natt!

Hare bra!
/Moer_bultad_baever

Bilköp =)

Så idag var det äntligen dags, jag skulle åka och titta på en bil som ville bli såld, och det gjorde jag. Innan jag åkte därifrån så hade jag bestämt mig för att det var den bilen jag ville ha.

En klarröd Volkswagen Golf 1.6 årsmodell -99 är nu snart i min ägo. Bara den ekonomiska biten som ska fixas, så kan jag hämta bilen sedan på onsdag eftermiddag. :)

Blev en rejäl och hyfsat säker bil som jag hoppas att jag ska kunna ha mycket glädje av ett antal år framöver.

Riktigt skönt att slippa vara beroende av att mamma inte behöver sin bil, och bara därför bli helt totalt isolerad i Upphärad, mitt ute i ingenstans. Äntligen har jag en bil som är MIN! :D

För dom som undrar vad det är för bil så finns här en länk till en liknande bil, fast denna har motorvärmare, dragkrok och lite annan klädsel tror jag: http://www.bytbil.com/carinfo.cgi?cid=2046892# Själv sitter jag och tittar längtansfullt på den bilden... 8-)

Hare bra!
/Moer_bultad_baever

Så besviken...

Följande är egentligen blogginlägg för den 5e juli:

Jag och pappa kom just hem från en golftävling. Vi ledde stort i början, efter 4 hål ledde vi med 4 poäng, av 4möjliga. Efter 12 hål ledde vi med 3 poäng, och sen rasade det.

Efter 17e och näst sista hålet var det utjämnat. 18e skulle bli avgörande därmed. Jag slår mitt första slag supersnett, så pass att vi aldrig hittar den bollen, och jag hade ingen chans att reparera det, därmed var det upp till pappa, och han gör det bra. Han och våra två motståndare ligger vid green på 3 slag, och avgörandet blir på puttar. Vår ena motståndare puttar en putt som efter att ha snurrat över ett varv runt hål, går ner i hålet. Pappa slår sin putt, som går precis över kanten, och stannar bakom hål, därmed förlorade vi matchen och blev utslagna ur turneringen som det tidigare gått så bra i...

Men, men, det är bara ett spel, säger dom, även om jag inte kan tänka så just nu. Hade hellre förlorat stort än förlora såhär snopet... Fanns ju flera tillfällen där jag kunde avgöra matchen, men jag missade alla... :(

En glad nyhet dock, igår fick jag jobb, fick som jag mer eller mindre väntat mig, jobb som elektrikerlärling. Jobbet är hittills kanon; tjänar 3 000 kr/månad mer än genomsnittlig lärlingslön, trevlig chef och arbetskamrater och bra arbetstider och pauser. Än så länge vet jag inte om jag ska jobba hela sommaren, eller om jag ska försöka vara nåt ledig, men det får vi se så småningom... & månaders provanställning är det för övrigt, och den förväntas att övergå i tillsvidare sedan...

Idag var så den allra sista dagen på jobbet.

Jag vaknade klockan 0527 i morses, gick upp, åt frukost och gjorde mig i ordning. En stund efter 6.00 var det så dags att åka mot jobbet, via Trollhättan, där jag skulle hämta upp en arbetskamrat.

Klockan 07.15 var jag på jobbet på F7 Såtenäs och 0730 började min arbetsdag, som var långt ifrån en normal arbetsdag, eftersom det var den sista arbetsdagen för mig på Såtenäs. Vi fick lämna in all vår utrustning och vapen, städa kasernen och röja ut så det såg någolunda ut. Därefter var det lite fika med ställföreträdande chef för F7 och lite sånt folk, fotografering och tack och hej. Arbetsdagen slutade sedan 11.53.

Då åkte jag direkt till golfbanan i Grästorp för att spela golf. Av en ren slump så träffade jag ställföreträdand kompanichefen som bl.a. vart med och fikat med oss på F7, på golfbanan, och tillsammans med två av hans vänner gick vi 18 hål. Mycket trevligt faktiskt, men också mycket varmt.

Därefter åkte jag hem. Mamma och pappa är borta över helgen, så jag blir ensam kvar hemma. Jag satte mig vid datorn och surfade runt som vanligt, lite senare på kvällen så åkte jag in till stan och köpte pizza, som jag självklart även åt sen, medans jag kollade på fotbolls-VM på tv. Klockan 22.00 så letade jag så fram mina inlines, dammade av dom för att ta dom ut på en tur, en liten tur bara, var tanken... Men, det blir ju aldrig som man tänkt sig, eller i alla fall inte som jag tänkt mig. Jag tog bilen till sjuntorp, där det åtminstone finns lite mer bättre vägar som duger för inlinesåkning. Sedan kte jag upp för långa backen i sjuntorp och jag bara fortsatte sen efter det också. Helt plötsligt var jag ute vid 45an vid hörlycke, och där vände jag sedan tillbaka til sjuntorp, och när jag väl kom till sjuntorp igen så tog jag in på lite avtagsvägar här och där. Att åka backarna nerför, i sjuntorp var helt underbart. Jag susade fram i full fart, precis den hastigheten som gick, utan att hjulen började tokwobbla... Härligt värre.

När jag kände att jag var nöjd med inlinesåkandet åkte jag tillbaka till bilen och insåg att klockan precis slagit midnatt. Den korta inlinesturen blev 2 timmar lång och sådär 2 mil lång...

Men en inlinestur mitt i natten, backe upp och backe ner är en helmysig känsla, saknades bara att det skulle vara lite mer sjärnklart så...

Sen åkte jag då hem, och satte mig vid datorn igen. Och nu efter midnatt är man då arbetslös, eller ja, jag har ju fortfarande tim-jobbet kvar, och troligen ett heltidsjobb på gång så det känns ändå hyfsat positivt. Frågan är bara om man ska se till att ta lite ledigt innan man börjar nästa jobb, eller om man ska hoppa på nästa jobb direkt...

Hare bra
och
3vlig älg!

/Marcus

En vacker bild jag tog i vintras... *testar "hello" fr�n picasa (hello.com)* 

Säsongsstart

Idag vaknade jag vid 10-tiden och satte mig och åt frukost som vanligt. Därefter satte jag mig som vanligt vid datorn. Strax efter 12 så började jag ta fram golfbagen och dammade av klubborna, la in dom i bilen och åkte iväg till Koberg. Eftersom Driving-rangen inte är igång till fullo än så var det självplockning på rangen av bollarna, vilket innebar att det var gratis, även för mig som inte är medlem i Koberg (Trollhättans Golfklubb som den egentligen heter).

Aningen stel till en början så började jag slå iväg boll efter boll. Efter att ha stått där nästan två timmar (längre än jag nånsin stått på en driving-range tidigare) så var jag bra seg i armarna. Själva golfspelandet gick riktigt bra faktiskt, slog relativt rakt och även långt så det bådar gott inför kommande säsong. Jag tyckte det var rätt kul att för första gången någonsin uppleva att en driving-range var för kort för mig. Två gånger lyckades jag nämligen slå för långt, och slå in i skogen där driving-rangen slutar, uppskattningsvis 250-270 meter från där jag stod och slog iväg bollarna. Det var kul... :D

Efter att ha stått där ungefär 2 timmar som sagt, så åkte jag hem, gjorde mat, åt, tittade på TV, satt vid datorn och annat allmänt tidsfördriv.

Imorgon öppnar äntligen min hemmagolfbana i Grästorp. Dock ska jag jobba då, och händer en hel del i helgen, så premiärrundan får väl bli nån gång i nästa vecka då... *längtar*

/Moer_bultad_baever

Tänk om det är så...

Ja, tänk om det är så!

Idag är det som bekant onsdag, även om det kanske blir torsdag innan jag skrivit klart detta inlägget i denna min blogg. Onsdagar betyder LOST, heliga timmen mellan 21.00 och 21.55. Ja, jag vet att 55 minuter inte är en timme, men, men.

Dagens avsnitt av LOST gjorde mig väldigt förvirrad. För er som är kloka nog att inte börjat se på Lost, eller har slutat se på Lost kan jag dra en kort summering. Hurley, en av personerna på ön träffar en person från sitt förflutna, först tror han att det är en hallucination, men börjar sedan tvivla. Personen från hans förflutna, Dave, berättar för honom att ingenting med flygkrashen och ön har hänt, Hurley ligger egentligen i koma och bara inbillar allt detta. Dave försöker få Hurley till att begå självmord, men utan att riktigt lyckas dock...

Det är avsnitt som det samt filmen "Truman show" som får mig att tänka "tänk om det är så...?". Jag förstår nu att det är ett par amerikaner som tagit livet av sig efter att ha sett på ett avsnitt av Lost, det förvånar mig inte om det var det avsnittet som sändes i Sverige idag, som dom såg, även om dom i så fall kommit en mycket bra bit djupare in i "tänk om det är så"-tankarna.

Men ja, tänk om det är så? Nej, det har jag svårt och tro. Skulle hela universum kretsa kring mig och miljardtals av människor skulle underhållas av att titta på mig varje dag? Knappast... Ligger jag egentligen på ett psyksjukhus och inbillar mig allt detta, att allt är min fantasi och jag egentligen bara ligger i koma på psyksjukhuset? Nä, så bra fantasi har jag inte, helt enkelt... Kort sagt, det är inte så...

Men tanken är ändå intressant, tänk om det är så, även om det inte är så...

Nu ska jag och min förvirrade lilla primitiva hjärna, fullspäckad med konspirationsteorier, gå och lägga oss, så kan jag tänka klart imorgon morgon igen, klarar inte riktigt av det nu...

/Moer_bultad_baever

Uppdatering..

Bloggandet från min sida dog ut ganska snabbt efter senaste inlägget. Men nu är det dags att åtminstone skriva ett inlägg till, så får vi se när nästa kommer. Jag har ju haft flitiga bloggfingrar tidigare, på andra sidor, där jag skrivit långa inlägg varje dag, i snitt 1,5 A4-sida med typsnittstorlek 12. Jag har väl ett bra tag kvar tills jag är där igen, om jag nånsin är det. Saker och ting har ju ändrats sen dess, när jag skrev så flitigt. Då gick jag ju "bara" i skola, hade ett liv, som jag visserligen ändå spenderade mycket vid datorn, i form av bloggskrivande. Men, men. Man blir äldre, och med ålder följer ansvar, jobb, och... ja whatever...

Så vad har hänt sen senaste inlägget? Jo, massor. Jultomten, har kommit på besök, eller nej... Jag satte på mig en röd mössa och hohoho, här var det julklappar till alla. Jag fick bl.a. en digitalkamera i julklapp, vilket kanske var början till vad man skulle kunna kalla en fotomani. Har tagit inte mindre än 1491 bilder sen kalle anka var slut på hjulaftonseftermiddagen. Då ska tilläggas att jag tagit betydligt mindre bilder senaste månaden, jämfört med tidigare månader. Hur bra bilderna blivit har dock skiftat väldigt, men jag är riktigt nöjd med några av bilderna.

På jobbfronten har jobbet gått vidare som tidigare, jobbar var fjärde dag, 24 timmar åt gången, med ett tjock lönekuvert i brevlådan i slutet av varje månad. Dock är antslällningen begränsad till sista juni i nuläget, och som det verkar så blir det ingen förlängning av det. Jag har börjat spanat efter nya jobb, elektrikerjobb, som jag från början tänkt göra karriär som. Eller ja, från början? Nej, men sen nån gång under 2an i gymnasiet i alla fall. Håller tummarna för att jag snart får tag på nån liten lärlingsplats nånstans, som passar mig prima.

Ja, det är väl livet i korthet, numera för mig. Jag jobbar, sover, äter, och gör just ingenting. Vissa veckor känns det i alla fall så, även om det är långt ifrån den rena sanningen. Egentligen har jag oftatst rätt mycket att göra, även om det finns veckor som skönt nog är mycket lugnare. På en vecka går det för mig åt uppskattningsvis:
42 timmar för att jobba.
40 timmar för att sova. (exklusive de timmar jag sover och jobbar)
7 timmar för att äta. (exklusive de timmar jag sover och jobbar)
8 timmar för att köra bil.
5 timmar för att titta på lost, reprisen av lost, och inspelningen av lost med pauser för närmare granskning.
2 timmar för att träna.
6 timmar för att planera och genomföra scoutträffarna.
8 timmar för att besöka gudstjänster, och annat under kategorin religöst.
1,5 timme för att borsta tänderna, gå på toa, duscha med mera.
5 minuter för att gå fram och tillbaka mellan huset och brevlådan.
25 timmar för att titta på tv. (exklusive lost, samt tv som jag ser på jobbet)
20 timmar för att sitta vid datorn.
1 timme för att städa rummet.

Detta blir 164,58333333 timmar av totalt 168 timmar som det går på en vecka. Med andra ord är det inte ofta jag gör just ingenting, enbart 3,16666666 timmar i veckan, uppskattningsvis vill säga. Är ju inte precis så att ovanstående tider är exakta, på minuten, de flesta är bara uppskattade, snarare än uppmätta och mattematiskt snittberäknade på en längre period, så det kan ju skilja en del dock.

Slutsats när jag tittar på ovanstående tider? Jag sover alldeles för mycket. Varför slösa bort så många timmar varje vecka på att sova, när jag oftast inte ens kommer ihåg mina drömmar?

Nej... Nu spårade det ur helt här... Åter till ämnet, eller vad man ska säga... Vad tusan är ämnet egentligen?!

Vi drar dagens händelser istället. Jag vaknade ganska exakt 08.42, gick upp, åt frukost satt vid datorn en stund, och sånt. Vid 9-tiden skjutsade jag in mamma till jobbbet. På vägen hem plockade jag upp, mot mina tidigare principer, en liftare. Men nåväl, han var ju klädd i m90, så det får väl godtas... Någon minuts trevlig pratstund fick jag därmed på min annars så ensamma väg hem igen. Vi han konstatera och diskutera om att han nyss varit på slutövning, tilsammans med en jag känner, hur hans slutövning var kontra lite hur min var, och min antsällning få Såtenäs. Själv var han värnpliktig i Skövde, men även hemvärnsman.

Jag kom hem, och här kom nog veckans första tillfälle, av de 3,6666666 timmar i veckan jag enligt ovan gör just ingenting. Jag sitter även lite vid datorn, samt kollar på TV. Senare på eftermiddagen åker jag in till stan igen. För att få lite variation i livet valde en 3e väg till stan(till och från stan när jag skjutsade mamma körde jag två andra, olika vägar). Denna väg var tjälskadad helt sönder och samman, sprickor, gupp och gropar överallt.

När jag närmar mig stan, kommer till första rondellen för den turen in till stan, är jag centimeter från att bli påkörd. Jag kör i rondellen, då det precis framför mig kör ut en annan bil, varpå jag bromsar och svänger, och hamnar delvis i rondellen. Därmed står vi jämnsides, i rondellen, med några centimeter mellan våra bilar. Skönt att ingenting mer än så hände. Varför hon körde ut förrblev dock oklart, om hon inte kunde stanna, inte såg mig, eller bara trodde hon skulle hinna före mig... Vem vet? Jag bryr mig inte, sålänge både jag och bilen är helt oskadda.

Jag fortsatte in till stan och fixade mat och sen skulle jag köpa en sladd till min stereo. Dock hittade jag inte den sladden, eller ja, jag hittade den, men i ena affären var den slut och i den andra var den helt enkelt slutsåld, så jag åkte hem igen, och fördrev mestadelen av resten av dan vid datorn. Fram tills nu, och en stund framåt.

Så avslutar vi med "dagens telefonförsäljare". Ringer ju massa telefonförsäljare hit, och så gott som alltid är jag helt ointresserad, och är oftast mest irrieterad på sättet att sälja produkter och tjänster. När jag säger nej till så många telefonförsäljare har jag nu insett att det finns flera särr att säga nej, varpå man kan glädja sig själv åt lite skadeglädje när man säger nej. Får se om detta blir en återkommande punkt, eller om den är högst en engångsföreteelse.

Dagens telefonförsäljare:
- Ja, det är Marcus
- Hej, jag heter Linda, och jag ringer från Glocalnet. Vet du vilken telefonoperatör du ringer med för tillfället?
*nån sekunds tystnad för eftertanke och strategival*
- Jajjemensan. Jag ringer med Telia, som jag stortrivs med, och jag är inte alls intresserad av Glocalnet, speciellt inte just nu eftersom jag tycker det är lågt att ringa hem till folk och tjata på dem andra abbonemang, tjänster och gåvor.
- *försöker desperat med en låtsasglad ton* Men inte lägre en Glocalnet... *tystnad med en överoptemistisk förväntan på ett medhållande fniss åtminstone*
- Jo...
- Ok, men tack ändå *klick*

Nu ska jag sova. Ska iväg och jobba imorgon.

God natt!